Idag gick vi upp väldigt tidigt för att åka iväg till en del av ön där man kan mata vilda wallabees, man kan mata dem antigen i gryningen eller skymningen. Vi var helt ensamma där med massa hungriga wallabees, så det var jättekul att mata dem!



Magnetic Island 8/5
Nu har vi varit två nätter här på Manetic Island. Vi bor på ett jättefint hostel som ligger precis på stranden. Igår regnade det hela dagen tyvärr, så vi kunde inte göra de som vi hade planerat så det fick bli idag istället. Vi tog bussen till Koala village som låg på andra sidan ön. Där fick vi hålla massa olika djur, men det största skälet vi gick dit var för att hålla en koala.


whitsundays
Förra helgen 3/5-5/5 så var vi ute och seglade i Barriärrevet bland Whitsunday öarna. Vår segelbåt hette ”Spank me” (otroligt fult och töntigt namn) och den var en gammal tävlingsbåt. Det fick plats 26 personer på båten och majoriteten som åkte med var tyskar… lite tråkigt ibland när de pratar tyska med varandra och man inte förstår vad de säger, men vi var mest med Charlotte och Jakob som vi åkte med på Fraser Island.
En karta på hur vi åkte.
Vår båt.
Våran säng (bakom mig) och en av de som jobbade på båten.
Det var mycket bergiga öar och grönt vatten vi seglade runt i. Vi var oftast på båten eller snorklade i vattnet, men en gång stannade vi till på en ö och vandrade bort till Whitehaven beach som har kritvit sand. Stranden hade så fina korn att man kunde borsta/slipa tänderna med den vilket vi också gjorde, kändes lite konstigt men det verkade fungera.
Snorklingen runt öarna var jätte häftiga! Man såg många färgglada fiskar och vi såg bl.a. Nemo och Doris från filmen Hitta Nemo. Själva korallerna i revet var dock inte så färgglada som jag trodde de skulle vara, ibland kunde man se en färgglad men för de mesta var de lite gråblekta. Ledarna visste hur de skulle kalla till sig fiskarna med mat o.s.v. så runt deras lilla gummibåt simmade massvis med fiskar. Fanns en riktigt stor fisk de kalla de för Georgie, den var så van med människor så man kunde klappa den. Riktigt coolt när det kom ett stim med fiskar och man var mitt inne i stimmet och ingen av fiskarna verkade ens bry sig.
Sista snorklingen skulle vi leta extra mycket efter havssköldpaddor. Jag och Hedvig råkade komma iväg lite från gruppen med strömmen så guiden plockade upp oss i gummibåten och körde tillbaka oss till där vi började snorkla. När vi satt i båten med honom såg vi de andra från båten gick över till andra sidan av ett litet sanddyn i vattnet. Guiden blev inte så glad av detta och svor lite för sig själv, anledningen till detta var att det kunde finnas hajar på den sidan. Så han släppte av oss och åkte till de andra. Jag och Hedvig fortsatte sökandet på sköldpaddorna och började nästan ge upp lite eftersom vi sökt i ca. en timme. Plötslig såg jag en och blev jätteexalterad gick upp mot ytan och plaskade medans jag försökte göra sköldpaddstecknet vi hade lärt oss med händerna. Hedvig simmade snabbt över till mig och vi såg den ca. 1 meter långa sköldpaddan ligga bland några koraller och vila. Vi simmade runt och bara tittade ett långt tag, dök även ner till den och klappade på den. Sköldpaddan låg där nere och vilade ett ganska långt tag med helt plötsligt simmade den upp mot ytan och vi kunde simma precis bredvid den och klappa den. Fick nästan lust att hålla i den i och med att den var så nära, men i och med att vi inte var säkra på om ens man fick röra vid sköldpaddorna så höll vi ändå lite avstånd. Sedan när vi kom upp på båten fick vi höra att de som hade simmat iväg till andra sidan ön hade varit 20 meter från en 3,5 meter(!!!) lång haj, så guiden hade ganska bråttom att få upp alla ur vattnet. Hajen var inte jätte farlig men om den kände sig hotad kunde den attackera tillbaka.










En gigantisk spindel vi hittade på en av öarna.




Vi hade tyvärr ingen undervattenskamera att fota med men lyckades ändå få en bild på två fiskar från båten. Annars här nedanför finns en bild från en kille i våran grupp som lyckades ta en bild på havssköldpaddan:
Whitsundays är verkligen värt att åka till och trotts att vår båt nu hette Spank Me var resan och båten väldigt bra. Crewet var väldigt roliga och erfarna, kaptenen hade seglat med båten i 25 års tid. Så det var helt klart värt pengarna.
/Lisa
1770
Efter Fraser åkte vi vidare till en liten stad i Agnes Water som kallades 1770. Den var riktigt liten så det fanns inte så mycket att göra men det fanns en jätte fin strand. Vi stannade där i två nätter och det regnade hela tiden… men som tur va så fanns det gratis Wifi så det i alla fall fanns något att göra.
Fanns en liten ödla på hostlet de matade varje dag som man kunde klappa.
/Lisa
fraser island
DAGEN INNAN FRASER:
Vi tog bussen från Noosa tidigt på morgonen för att komma till Hervey Bay. Där hade vi en natt på ett hostel innan vi skulle åka till Fraser dagen efter, syftet med det var att man skulle lära känna de man skulle åka med och handla mat. Vi handlade mat med fyra andra personer för att det inte skulle bi så dyrt per person.
DAG ETT:
Hedvig och jag hade ställt alarmet på 05:00 och gick upp där omkring. Vi gick ner till köket för att göra vår gröt när vi såg att vår kylväska var borta med all vår mat. Stora delar av maten som vi handlade med de andra till Fraser var också borta… Det enda vi nu hade med till Fraser var bröd, sylt, smör och 20 hamburgare vi skulle dela på sex personer på tre dagar. Men jag och Hedvig och några till hade som tur var pasta vi kunde ta med oss, så vi packade våra väskor och gick till receptionen där vi skulle samlas. Det var en self-drive tur med tre bilar och en guide, de som hade körkort och var över 21årfick köra bilarna (alltså inte vi). Så vi satte oss i bilarna och körde bort till färjan som skulle ta oss till ön.
Färjan tog ca. 30min, sen var vi framme på sandön.
Vi flyttade runt lite i bilarna men för det mesta var det vi och fem andra personer i bilen, fyra ser ni på bild. Från Norge, Tyskland, Finland och Nederländerna.
Vi fick också se en Dingo första dagen! De sa åt oss att aldrig gå ensamma och om de attackerade en ska man försvara sig aggressivt tillbaka. Men de brukar egentligen inte attackera, de gick bara runt vår campingplats när vi hade mat framme.
Vi körde bara på en massa sand runt på ön och stranden var ”motorvägen”.
Den första sjön vi stannade vid hade riktigt vit och mjuk sand. Den andra låg precis vid en stor sanddyn där man kunde rulla i sanden ner i vattnet.

Efter dessa två sjöar åkte vi vidare till där vi skulle campa två nätter. Det var massa tält och jag och Hedvig fick ett eget. Liggunderlagen man sov på var väldigt hårda dock, så man sov inte så jättebra, men annars var det mysig grillplats där vi grillade hamburgare första kvällen. Alla andra på campet var väldigt snälla och delade med sig av sin mat till oss eftersom vår blev stulen. Det var en väldigt fin solnedgång denna kväll också.


Kvällen slutade med att alla drack Goon (=väldigt billigt ”vin” man kan köpa här i Australien, 5 liter box för 70kronor. Annan alkohol är dyr så Goon är det bästa alternativet för en fattig Backpacker som oss). Vi körde massa roliga dricklekar och satt på biltacket och tittade på fullmånen. 
DAG 2: Vi var inte så pigga när guiden väckte oss upp strax efter 05:00 för att se soluppgången, men när man väl tagit sig upp var det värt att se. Vi åkte bort till ett vattendrag där vattnet var så rent att man kunde dricka det och borsta tänderna.

Sedan körde vi vidare bort till en utsiktsplats ganska långt ut på ön. Det var fina klippor och ett stup ner till havet. På Fraser Island får man inte bada i havet alls p.g.a det kan komma hajar eller maneter och bränna en. Men det var en fin utsikt över ön och vi tog många fina bilder.








Sedan åkte vi iväg igen bort till Champange poolerna. Man förstod att de kallades så eftersom när vågorna slog mot klipporna så åkte skummet över i poolen så det såg ut som när man häller upp champange.



När vi hade varit och njutit av poolerna satte vi oss i bilarna igen för att åka tillbaka till campet för att äta middag. På vägen dit stannade vi vid det stora vraket Maheno.



DAG 3: Sista dagen fick vi en liten sovmorgon, upp och hoppa halv åtta! Vi packade ihop våra små ryggsäckar, städade undan all sand från tältet och plockade undan i ”köket”. När allt detta var klart hoppade vi in i bilarna igen och körde iväg till Lake Mckenzie. Lake Mckenzie var för ungefär 15 år en sjö med klarblått vatten och en stor vit sandstrand. Men på grund av att det har regnat så mycket de senaste åren har vattennivån höjts och vattnet har därför blivigt mörkare och stranden mindre. De var en ganska stor besvikelse då vi inte fick reda på detta innan och förväntade oss de vi sett på bilder. Såhär såg det ut förut:
Såhär såg det ut när vi var där:

Det var sista sjön vi besökte på Fraser, sen var det dags att bege sig tillbaka till fastlandet. Bilarna orkade inte alltid riktigt med sanden, ibland fick vi därför hjälpa till lite och putta igång den, men vi kom hem i alla fall och fick se vilda kängurus på vägen.

/Hedvig & Lisa
3 nätter i noosa
Brisbane 20-21/4
Det var så himla skönt att komma tillbaka till vårat gamla hostel här i Brisbane och vi glömde bort farmen ganska snabbt. Vi firade genom att gå på bio och såg ”Identity thief”, en helt okej film. Dagen efter bokade vi allt möjigt vi ska göra här resten av tiden i Australien, nästa stopp blir Noosa!
/Lisa
5 dagar på en farm
När vi var i Surfers Paradise så fick vi ett samtal att vi äntligen hade fått jobb, plocka äpplen på en farm utanför Brisbane. Så söndagen 14/4 så åkte till ut till Stanthorpe med buss och blev sedan upplockade av han som ägde farmen och åkte ut mitt i ingenstans med en massa äppelträd. Vi bodde mitt i ett äppelfält med fyra andra tjejer i en liten stuga med kök och toalett. Vi skulle börja jobba redan på måndagen och skulle jobba mellan 07.00-17.00 sex dagar i veckan. Så dagarna flöt på och vi plockade massor av äpplen, riktigt slitigt för ryggen. De kollade äpplena 2ggr per dag och tyckte alltid våra äpplen såg bra ut. Men eftermiddagen på torsdagen tyckte de helt plötsligt att våra äpplen hade för mycket blåmärken och att mina såg värre ut än Hedvigs. Så han tog min plockpåse och sa att jag inte fick plocka mer den dagen. Senare på kvällen kom han förbi igen och sa att jag hade blivit av med jobbet, så det var bara att packa väskorna och åka nästa dag. Jag hade tydligen ingen framtid som äppelplockare, lika bra det för det var ändå ett skitjobb. Så nu är vi tillbaka i Brisbane och är ändå riktigt glada för en anledning att lämna farmen!

























































